Här finns alla frågor och svar som visas på Föräldrawebbens olika delar. Om du vill kan du klicka på rubrikerna nedan för att bara visa frågor och svar inom just det området.
- Alla
- adhd-add
- Alkohol
- atstorningar
- autism
- Barnkonventionen
- Data och internet
- Dopning
- Droger
- Förälder i Sverige
- Fritid
- fritid-gryt
- fritid-gusum
- fritid-ringarum
- fritid-valdemarsvik
- Funktionsnedsättning
- Fysisk aktivitet
- gymnasieval
- hushall-ekonomi
- intellektuell
- Konflikthantering och relationer
- Kropp & hälsa
- Läsning och läxor
- Matvanor
- oro
- overvikt
- Psykisk hälsa
- samhalle-tradition
- Självskadebeteende
- Skärmtid och internet
- Skola och framtid
- skoltrotthet
- Stöd och hjälp
- stress
- Tandhälsa
- Tobak
- Tobak, alkohol och droger
- Tryggt föräldraskap
- Tryggt föräldraskap
- Undervikt
- Vape (E-cigaretter)
Ja det kan man via barnrättsorganisationen Majblomman. Majblomman delar ut ekonomiskt stöd till barn i familjer där pengarna inte räcker till. Det kan handla om ett par fotbollsskor, ett barnkalas, avgiften till fritidsaktiviteter eller en jacka. Hur många barn som kan få hjälp beror på hur många majblommor som sålts. Arbetet med att fatta beslut om ansökningar görs av volontärer som är engagerade i Majblomman på sin fritid.
Webbadress: www.majblomman.se
Trots att effekten av nikotin är mindre än många andra droger är det en väldigt beroendeframkallande drog. Anledningen till det är att mycket dopamin frigörs i hjärnan vid nikotinbruk, och att nikotin är lättillgängligt i och med att bruket är lagligt och inte lika stigmatiserat som många andra droger.
Läs mer om nikotin på Drugsmart.se
Ja, enligt tobakslagen är det 18-årsgräns att köpa vitt snus.
Vitt snus (tobaksfris nikotinprodukter) innehåller nikotin från tobaksplantan, men inte hela tobaksblad.
Det kan vara svårt att sluta med e-cigaretter, särskilt om behållarna varit överdoserad med nikotin. Kontakta helst skolsköterskan eller vårdcentralen för hjälp. Det finns även hjälp att sluta via Internet. Läs mer på dessa webbsidor:
- Ungdomsmottagningen på nätet
- Sluta-Röka-Linjen
- 1177 – Rökning och snusning
- Drugsmart.se
- A Non Smoking Generation
E-cigaretter har marknadsförts som ett sätt att sluta röka vanliga cigaretter. Men det finns inga bevis för att e-cigaretter gör det lättare. Du blir inte av med nikotinberoendet eftersom e-cigaretter oftast innehåller nikotin. Du blir inte heller av med vanan att röka eftersom du fortsätter att hålla något i handen och föra det till munnen för att ta ett bloss. En del tycker att det känns mindre att andas in ångorna från en e-cigarett, än att andas in röken från en vanlig cigarett. Det kan göra att man tar djupare bloss och röker oftare.
Det finns ämnen i e-cigaretter som kan skada dina lungor och blodkärl, precis som vanliga cigaretter kan. Du kan få hosta, ont i halsen, bli torr i munnen, må illa eller bli yr om du röker e-cigaretter. Många e-cigaretter innehåller nikotin som kan göra dig beroende. Kroppen vänjer sig då vid nikotinet, och vill ha det igen. För dig som är barn eller tonåring är det extra lätt att bli beroende av nikotin. Det kan vara både mer eller mindre nikotin i e-cigaretter än i vanliga cigaretter. Det gör det svårt att säga hur skadliga eller farliga de är.
Källa: UMO
Vape är en e-cigarett (elektronisk cigarett) och räknas som ”tobaksliknande produkt” i tobakslagen. Vanligtvis består den av en metallhylsa med en kammare som kan laddas med en vätska eller en ampull med smakämnen. Ofta innehåller vätskan också nikotin i olika halter. När e-cigaretten används värms vätskan upp med hjälp av ström från ett batteri och ånga bildas som man sedan andas in.
Läs mer här: Centralförbundet mot narkotika
Hur mycket man än pratat om alkohol med sitt barn kan det hända att ens barn kommer hem full. Visst, det känns ganska skönt att barnet kom hem men hur ska man hantera detta?
- LÅT DISKUSSIONEN VÄNTA
Det är inte läge att diskutera i detta tillstånd. Det blir inget bra eller givande samtal. Se till att din tonåring får i sig lite vätska och ställ en hink bredvid sängen. Låt hen sova och nyktra till innan ni pratar om det. - BERÄTTA HUR DU KÄNNER – MEN GÅ VARSAMT FRAM
Beskriv dina känslor men gå inte på för hårt. Förmodligen känner din tonåring redan skam och skuld. Säg hellre ”jag accepterar inte att du dricker” än att barnet var dum.
Mer tips på IQ:s hemsida
Det är viktigt att prata med ditt barn om hur den personliga informationen inklusive bilder kan spridas på nätet.
Läs mer om hur du kan skydda ditt barns integritet på Statens medieråd
Det är svårt att säga exakt NÄR det blir för mycket skärmtid. Men en bra riktlinje är när skärmen tar över så mycket att sömn, fritidsaktiviteter och kompisrelationer påverkas negativt – då är det alldeles för mycket skärmtid.
Läs mer om skärmtid på webbsidorna:
Ja, skärmen kan störa sömnen på olika sätt. Det finns viss forskning som tyder på att det blåa ljuset från skärmar triggar den ”vakna hjärnan”, men andra sätt skärmen kan störa sömnen kan vara att barnet vill fortsätta sitta framför skärmen istället för att sova eller att det dyker upp notiser i mobilen.
TIPS INFÖR LÄGGDAGS
- Stäng av notiser på ditt barns skärm för att undvika viljan att plocka upp skärmen igen.
- Ställ om ljusstyrkan till ”nattläge”.
- Bestäm gemensamt en tid på kvällen när ni lägger undan skärmen för att varva ner. Ofta brukar en timme innan läggdags räcka bra.
Källa: ”Lajka – en schysst nätvardag”
Läs mer om skärmtid här:
Sök hjälp så fort som möjligt. Det viktigaste för barnen vid en separation är att de vuxna inte bråkar. Ni behöver komma överens om viktiga saker som rör barnen. Kontakta kommunens Råd och stöd-enhet och boka tid för samarbetssamtal. Där får ni hjälp att hitta vägar till samarbete när åsikterna går isär om barnen.
(Källa: Frågor och svar på Bris.se)
Bäst är att ni pratar med barnen tillsammans. Anpassa samtalet efter barnens ålder och mognad. Förklara i lugn och ro att ni har valt att inte längre leva tillsammans – men att det inte påverkar er kärlek till barnen. Bekräfta att ni älskar dem och att ni kommer att göra allt för att barnen får det bra, trots förändringen. Berätta hur ni tänker kring vårdnad, boende och skola. Var ärliga om ni ännu inte vet exakt hur det kommer att bli. Försäkra barnen att de ska få information löpande så snart ni vet mer. Var beredd på att beskedet kan väcka alla typer av känslor, sorg, ilska men kanske också förväntan. Bekräfta att alla känslor är okej och att ni förstår att omställningen är stor för barnen. Öppna upp för att ni finns där om barnen har frågor och funderingar. Prata gärna med barnen om hur de kan berätta om separationen för kompisar.
(Källa: Frågor och svar på Bris.se)
Fundera på:
Varför tror du att ditt barn inte litar på dig? Om barnet har uttryckt det, sätt er ner och prata. Fråga hur hen tänker och vad du kan göra för att få tillbaka barnets förtroende. Fundera även om det är något du själv gör eller säger som kan påverka ditt barns tillit. Ibland tror vi vuxna att barn inte vill berätta saker för oss för att de inte litar på oss. När det i stället handlar om att barnet inte vågar berätta.
Tips:
Tillbringa mycket tid tillsammans, läs en bok eller titta på en film. Be ditt barn berätta hur hens favoritspel fungerar eller hur det går på träningen. Skaffa mer inblick i ditt barns vardag. Då underlättar du för barnet att anförtro sig till dig om hen vill. En relation bygger alltid på en bas av de positiva stunder man har tillsammans.
(Källa: Frågor och svar på Bris.se)
Det är alltid klokt att först fundera på om barnets grundläggande behov är tillgodosedda. Är barnet utsövd, mätt, och inte för kall eller varm? Försök därefter se bortom det som utlöste den starka känslan. Har det hänt något idag som hen vill berätta om? Det är klokt att alltid ställa sig frågan ”Vad handlar det här om egentligen?”. Ibland beror reaktionen helt enkelt på att barnet t.ex. ramlat. Andra gånger kan en annan känsla ligga bakom reaktionen. En känsla som inte syns direkt. Utforska och försök ta reda på vad det handlar om utan att bli irriterad. Som vuxen behöver man även fundera kring hur relationerna ser ut inom familjen. Kanske ”gnället” handlar om att barnet behöver dig lite mer än vanligt just nu? Det kan t.ex. handla om att en pedagog på förskolan har slutat eller att en nära kompis varit borta från förskolan/skolan ett par dagar. Nyckelorden är att utforska, visa intresse och ge trygghet och närhet. Ta en ”time in”, var nära och tillsammans med ditt barn i stället för att skicka in barnet själv på ett rum, en så kallad ”time out”.
(Källa: Frågor och svar på Bris.se)
Genom att umgås mycket med barnet. Gör saker tillsammans – lek, spela spel, läs, ta promenader eller cykla. Vad som helst som ditt barn tycker om och som inte är förknippat med krav och måsten. Forskning visar att så lite som en kvart om dagen av ostörd tid med ditt barn, stärker relationen. Då vet barnet att ni har tid att vara tillsammans en stund varje dag. Barnet kommer att känna sig sedd och bli mer villig att samarbeta, även i de stunder då ni är oense. Er relation får en stark grund att stå på. Det är också viktigt att vara stabil och förutsägbar som förälder. Då vet ditt barn att du alltid finns där om hen behöver dig, för samtal, tröst eller bekräftelse. Som vuxna behöver vi alltid vara större, starkare, klokare och snälla. När det går, följer vi våra barns behov. Och när det krävs, tar vi ansvar och bestämmer.
(Källa: Frågor och svar på Bris.se)
Oftast ja. Det är fullt normalt och en naturlig del i en tonårings utveckling. När man är tonåring har man ju ena foten i barnvärlden och andra foten i den vuxna. Det kan vara både jobbigt och förvirrande. Även om du uppfattar att kompisar just nu är viktigast för din tonåring, så betyder det inte att du som förälder är oviktig – tvärtom! Du behöver visa att du accepterar att du ibland blir bortvald men att du står kvar. För när det väl gäller är du den viktigaste personen i ditt barns liv. Det är en balansgång att låta sin tonåring pröva sina vingar och samtidigt vara en förälder som står kvar. Det kan vara en utmaning men ofta också roligt och härligt.
(Källa: Frågor och svar på Bris.se)
Be om hjälp. Släpp all prestige och ta hjälp av den andra föräldern eller av någon släkting som tonåringen har bra kontakt med. Du kan också söka professionellt stöd, t.ex. via socialtjänsten (Råd och stöd-enheten) som har olika former av familjebehandlande stödinsatser. Berätta för din tonåring att du söker stöd och varför du gör det. Oavsett om din tonåring inte vill vara med så visar du att du har en vilja att ni skall ha en bra relation.
(Källa: Bris.se)
Läs mer om Stöd och omsorg i Valdemarsvik på kommunens webbplats.
Försök att ta upp frågan hemma med barnet. I högstadieåldern är barnet så pass stort att en dialog om problemet kan hållas med barnet. Barnet är troligtvis mycket medveten själv om hens övervikt. Prata med skolsköterskan eller vårdcentralen för att få stöd och hjälp. Kontaktuppgifter till elevhälsan finns på Valdemarsviks kommuns hemsida.
Några bieffekter är höjda blodfettvärden som kan leda till hjärtinfarkt, försämrad blodcirkulation och åderförkalkning. Depression och sömnlöshet är andra effekter av mer psykisk karaktär.
Då steroider påverkar hormonnivåerna i kroppen kan man även få problem med potens, förändrade kroppsliga egenskaper och utseendeförändringar.
Läs om biverkningar på Dopingjourens hemsida
Exempel på stress-symtom hos barn:
- Besvär med magen, såsom ont i magen, löst eller hårt bajs, diarré eller förstoppning.
- Ont i huvudet.
- Spända muskler, som gör ont.
- Dålig sömn
- Aggressivitet
- Ledsamhet
- Svårt att koncentrera sig i skolan.
Källa: 1177.se
Grundsärskolan är till för elever som har en intellektuell funktionsnedsättning. Grundsärskolan är nio år, och det är kommunen som bestämmer
om eleven har rätt att gå i grundsärskolan (efter en noggrann utredning).
Läs mer om grundsärskola på Skolverket.se
En funktionsnedsättning är en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd skada eller en skada efter en olycka eller sjukdom. Funktionsnedsättningar kan förekomma under en period eller för alltid och en person kan ha flera funktionsnedsättningar samtidigt.
Med funktionshinder menas de begränsningar som en funktionsnedsättning ger upphov till på grund av att omgivningen inte anpassas utifrån människors olika behov.
Läs mer om funktionsnedsättning bland barn på 1177.se
Tandvårdsrädsla kan bero på många saker. Ofta har barnet sedan tidigare dåliga erfarenheter av tandbehandling, till exempel att det har gjort ont. Barnet kan också ha påverkats av någon i sin närhet som gett en negativ bild av tandvård.
Ring och prata med barnets tandläkare så du och ditt barn får hjälp att hantera detta. Du kan läsa mer om tandvårdsrädsla på 1177.se
Nej, det är frivilligt men tandläkarvård är gratis upp till 23 år. Så varför inte gå dit?!
När man fyllt 23 år finns det olika typer av tandvårdsbidrag. Det finns även möjlighet att dela upp kostnaden. Läs mer om kostnad för tandvård på 1177.se
Förslag på samtalsämnen och frågor när du vill prata med ditt barn om stress:
Hemma: Hur är det hemma? Händer något särskilt som påverkar barnet? Har barnet möjlighet att vara i fred? Behöver hen mer lugn och ro?
Fritiden: Är det roligt med aktiviteter? Är de för många? Är de för få? Är det roligt att träna? Tar det för mycket tid?Är det för mycket ansvar hemma? Med hemmet och syskon?
Skolan: Hur är det i skolan? På lektionerna? På rasterna? Hur fungerar det med läxor?
Kompisar: Hur är det med kompisar? Känner barnet sig ensam? Är det svårt att säga nej till kompisar?
Stress kan ge fysiska besvär som tex:
- Besvär med magen, såsom ont i magen, löst eller hårt bajs, diarré eller förstoppning.
- Ont i huvudet.
- Spända/onda muskler.
Stress hos barnet kan även visa sig genom:
- Orolig/dålig sömn.
- Starka känslor (arg eller ledsen)
- Svårt att koncentrera sig i skolan.
Det är lätt att man häller upp en påse chips eller ostbågar av gammal vana till fredagsmyset. Men har man ett barn hemma som är överviktigt kan det vara läge att hitta nyttigare alternativ (eller åtminstone begränsa mängden snacks och sötad dryck) till fredagsmyset eller lördagsgodiset. Här har vi samlat några sidor med smaskiga och nyttigare alternativ till chipspåsen:
Obs! Nyttiga snacks behöver inte innebära nyttigt för tänderna.
Det går inte att säga rakt av att alla energidrycker är farliga. Det beror på vad dom innehåller. Men de flesta energidrycker innehåller relativt mycket koffein vilket kan ge hjärtklappning eller huvudvärk på barn. Barn är känsligare för koffein än vuxna. Mycket koffein kan även leda till dålig sömn, ångest och oro.
En annan negativ sak med energi- och sportdrycker är att de fräter på tänderna. Det beror på att de har ett lågt pH-värde. Man kan förklara det som att de innehåller sura ämnen. Det sura i energidrycker kan göra att tändernas emalj löses upp om du dricker det ofta. Då kan tänderna bli gula och sköra.
Läs mer om energidrycker:
Om ens barn är helt ointresserad av att träna eller utöva någon sport får man vara lite påhittig och ”smyga” in aktiviteter i barnens vardagen. Ett första steg är att begränsa skärmtiden! Annars kan man uppmuntra till att gå/cykla till skolan, gå och handla tillsammans, spela TV-spel med dansövningar, träna med instruktör på Youtube, ta en skogspromenad (då får man sig en värdefull pratstund också!). Kanske en stegräknartävling inom familjen?
Webbsidor för mer tips på att få in rörelse i barnens liv:
Alla barn vill inte spela fotboll, gå på gymnastik eller delta i någon annan sport. Då får man vara lite påhittig och ”smyga” in aktiviteter i vardagen. Tex genom att gå/cykla till skola, gå och handla tillsammans, begränsa skärmetiden eller spela TV-spel med dansövningar, träna med instruktör på Youtube, ta en skogspromenad (de flesta barnen älskar att gå i skogen!).
Webbsidor för mer tips:
Alla föreningar drivs av ideella krafter (personer utan lön) vilket kräver att föreningen tar ut en årlig avgift från de som deltar i föreningens aktiviteter. Vilken medlemsavgift föreningen tar ut varierar. Kontakta föreningen direkt för mer information. Samtliga föreningar finns sammanställda på kommunens webbsida om föreningar.
Under fliken Fritid på Föräldrawebben finns mer information om barn och ungas fritid. Det finns även information om aktiviteter och föreningsliv på Visit Valdemarsvik.
Det finns inga dåligt väder, bara dåliga kläder brukar man säga:) Men ibland vill man inte gå ut i alla fall. Kanske inte ens hemifrån. Spela spel, baka, läsa, rita och pyssla är några förslag på vad man kan göra hemma tillsammans med sina barn. På Digifritids.se finns det massor med andra roliga och lite annorlunda tips vad ni kan göra hemma. Tex lära sig dansa, spela gitarr eller trummor, experimentera, göra en egen dockteater mycket mer.
På kommunens webbsida har vi samlar alla föreningar som finns inom Valdemarsviks kommun.
Det är inte alltid lätt att veta om en närstående har en ätstörning. Det kan finnas många tecken som gör att man börjar misstänka. Tex
- Plötslig eller dramatisk viktnedgång
- Radikalt förändrade matvanor
- Överdrivna motionsvanor
- Mat som verkar försvinna spårlöst från skafferiet eller kylskåpet
- Markant känslighet att prata om mat och ätande
- Upptagenhet med mat
- Hemlighållande av vad man gör efter måltider
Källa: www.ätstörning.se (Karolinska institutet)
Kontakta skolsköterska, vårdcentralen eller ungdomshälsan om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren.
Bulimi är en ätstörning som innebär att man hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten, till exempel genom att kräkas eller använda laxermedel.
Hetsätningen leder ofta till kraftig ångest. Ångesten kan också leda till att man tränar och motionerar onormalt mycket. Gemensamt för personer med bulimi är att tankar på vikt, mat och ätande tar upp en väldigt stor del av deras liv.
Kontakta skolsköterska, vårdcentralen eller ungdomshälsan om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren.
Läs mer om bulimi på Bup.se
En ätstörning börjar ofta med en önskan om att gå ner i vikt. Sedan kan flera olika saker bidra till att barnet utvecklar en ätstörning. Det kan till exempel bero på:
- ärftlighet
- att barnet mår psykiskt dåligt
- skönhetsideal i media eller olika idrottssammanhang
- dålig självkänsla
- traumatisk händelse
- oroligt hemma (familjeproblematik)
- mobbning, kränkningar och utfrysning av ”kompisar”
Kontakta skolsköterska, vårdcentralen eller ungdomshälsan om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren.
Läs mer om anorexi på Bup.se
Det kan kännas svårt att övertyga sina barn om att avstå dåliga vanor man själv har. Men vänd hellre ditt beroende till en fördel för konversationen – du vet ju nackdelarna med tobak. Var ärlig och berätta hur tobaken har påverkat dig och försök känna förståelse för ditt barns oro och tankegångar. Kanske kan ni gemensamt stödja och förebygga
tobaksbruk i hemmet? Kanske kan ni komma överens om att du slutar med ditt tobaksbruk om ditt barn samtidigt lovar att inte börja?
Källa: Non smoking Generation
Läs mer om tobak och ungdomar i Non smoking generations Föräldramaterial – hur pratar jag med ditt barn och tobak samt på Non smoking generations hemsida.
Det finns några tecken du kan hålla utkik efter:
- Luktar ditt barns kläder rök?
- Tuggar ditt barn oftare tuggummi eller använder halstabletter?
- Tar ditt barn sena och regelbundna kvällspromenader?
- Anar du ett mer omsorgsfullt användande av tandborsten?
- Har du hittat tändare, cigaretter, snus eller e-cigarett som kan likna en penna eller batteridriven apparat
Prata generellt om tobak för att öppna samtalsklimatet. Och våga fråga om du är orolig eller undrar något.
Källa: Non smoking Generation
Läs mer om tobak och ungdomar i Non smoking generations Föräldramaterial – hur pratar jag med ditt barn och tobak samt Fpå Non smoking generations hemsida.
För en del personer går det bra dricka då och då. Andra kan få problem ganska snabbt. Det går inte att säga exakt vad som är för mycket. Därför kan du inte jämföra dig med andra. Men du dricker för mycket eller för ofta om ditt liv påverkas mycket av alkoholen.
Här är några tecken på att du bör prata med någon om hur du dricker:
- Du tål mer alkohol än tidigare.
- Du dricker ofta mer än du hade tänkt.
- Du gör saker när du är full som du ångrar efteråt.
- Du glömmer vad du har gjort eller sagt när du har druckit.
- Du vill dricka igen dagen efter att du har varit full.
- Du kan inte sluta dricka, fast du försöker.
- Du tänker mycket på alkohol, och hittar ofta anledningar att dricka.
- Det går sämre i skolan eller på jobbet.
- Andra personer säger att du dricker mycket, eller är oroliga för dig.
- Du blir nedstämd, irriterad, får ångest eller sömnproblem.
- Du hamnar i dåliga situationer på grund av alkohol. Till exempel att du gör något brottsligt, skadar dig själv eller andra personer, eller har sex fast du egentligen inte vill.
Du kan läsa mer om alkoholvanor på ungdomsmottagningens webbplats umo.se. Vill du testa dina alkoholvanor? Prova e-screens sajt.
Alkoholberoende kan orsaka eller förvärra skador och sjukdomar i hela kroppen. Kraftigt drickande under lång tid kan leda till allvarliga förändringar i hjärnan. Det kan påverka ditt nervsystem och hur du mår psykiskt. Dessutom kan berusning leda till att du råkar ut för olyckor eller hamnar i besvärliga, farliga eller våldsamma situationer.
Det här är några av de sjukdomar som kan orsakas eller förvärras av alkohol. Du kan läsa mer om vissa tillstånd genom att klicka dig vidare till 1177.
- hjärtsjukdomar och högt blodtryck
- cancer
- psykiska sjukdomar
- leversjukdomar
- hudsjukdomar
- nervskador
- sjukdomar i bukspottkörteln.
Delirium tremens är en allvarlig komplikation som kan uppstå vid långvarigt alkoholmissbruk. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har symtom på delirium tremens.
Detta är symptom på delirium tremens:
- Du får feber.
- Pulsen blir snabb.
- Det känns ostadigt när du går.
- Du får skakningar och svettningar.
- Du upplever förvirring och hallucinationer.
- Du får minnesförlust.
- Du upplever problem med synen.
Om du är beroende av alkohol och inte dricker kan du få symtom på abstinens. Abstinens är när kroppen är så van vid alkohol att du mår dåligt när du inte dricker. Du kan bli orolig, skakig, illamående, svettig och få svårt att sova. När du minskar ner på ditt drickande eller slutar att dricka kan abstinensen bli besvärlig. Då kan du få hjälp av vården. Det finns läkemedel som kan mildra besvären och förebygga allvarlig abstinens. Abstinensen brukar gå över på någon vecka. Även om abstinensen kan vara besvärlig är det alltid bättre att sluta dricka än att fortsätta. Kontakta en vårdcentral om abstinensen är besvärlig. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.
- När du har druckit stora mängder under lång tid kan abstinensen bli allvarlig. Då kan du få krampanfall. Det kallas abstinensepilepsi. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har symtom på abstinensepilepsi.
- Du kan också få delirium tremens. Det är en mycket allvarlig komplikation vid långvarigt alkoholberoende. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har symtom på delirium tremens.
Det finns många alternativ om du vill ha professionell hjälp att ändra dina alkoholvanor. Du kan välja läkemedel eller psykologisk behandling, båda anses lika effektiva. Du kan också kombinera olika behandlingar. Om du inte lyckas med en behandling kan du prova en annan.
Här är exempel på behandlingar som kan hjälpa:
- motivationshöjande samtal
- kognitiv beteendeterapi, KBT
- tolvstegsprogrammet
- läkemedelsbehandling
- självhjälpsgrupper.
Läs mer på 1177 om behandling och stöd vid alkoholproblem.
Vad kan jag göra själv?
Det går att ta sig ur ett beroende utan någon speciell behandling. Många ändrar själva sina vanor, ofta med stöd av närstående. På 1177 kan du läsa mer om hur du själv kan ändra dina alkoholvanor.
Söka behandling
Det finns behandling för alkoholberoende. Här kan du få hjälp:
- Alkoholhjalpen.se.
- Alkohollinjen, telefonnummer 020-84 44 48.
- Vårdcentralen. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller mottagning du vill i hela landet.
- En beroendemottagning.
- Socialtjänsten i din kommun.
- Ideella organisationer, till exempel Al-anon och Alateen eller Anonyma alkoholister.
- Företagshälsovården om du har ett arbete.
På 1177 kan du läsa mer om var du kan få hjälp mot alkoholproblem.
Alla vårdmottagningar har sekretess. Om du vill vara helt anonym kan du kontakta Alkoholhjalpen eller Alkohollinjen.
Du som är beroende av alkohol kan känna igen dig i följande påståenden:
- Du känner ett starkt begär efter alkohol.
- Du har svårt att sluta dricka när du har börjat.
- Du har misslyckats med att minska drickandet.
- Du ger drickandet en central roll, ofta på bekostnad av annat som du tycker är viktigt.
- Du tål större mängder alkohol och måste dricka mer alkohol än tidigare för att få samma effekt.
- Du mår dåligt när du inte dricker alkohol och får så kallade abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara att du skakar, mår illa eller har problem med sömnen.
Om tre eller fler av påståendena stämmer in på dig har du sannolikt ett alkoholberoende.
En del som dricker alkohol utvecklar så småningom ett beroende. Det betyder att du då har du vant dig vid alkohol och det kan vara svårt att sluta dricka. Ett beroende leder till komplikationer och besvär av olika slag. Alkoholvanor och risken att utveckla ett beroende kan påverkas av olika saker. Till exempel hur du har det omkring dig, hur du mår och av ärftlighet. Det går inte att säga hur lång tid och hur mycket du måste ha druckit för att utveckla ett beroende.
Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille alkohol i blodet och för grovt rattfylleri vid 1,0 promille. Undvik alltid att dricka alkohol innan du kör bil. Har du druckit dagen innan – undvik att köra dagen efter.
Sverige har 18 års åldersgräns för att köpa folköl i butiker och för servering av alkohol på restaurang. För köp hos Systembolaget är åldersgränsen 20 år. Det är förbjudet att sälja eller servera alkohol till den som är märkbart berusad.
En grundtanke med svensk alkoholpolitik är att den ska minska omfattningen av alkoholskador i befolkningen, genom att bland annat antal försäljningsställen är begränsade. I Sverige har vi ett detaljhandelsmonopol för alkohol, vilket innebär att vi bara kan köpa alkohol på Systembolaget och inte i vanliga mataffärer. Ytterligare ett sätt att få färre att skadas av alkohol är att alkohol beskattas extra, och att det finns åldersgränser för hur gammal man måste vara för att få köpa alkohol.
Läs med på systembolagets hemsida.
Alkohol tas upp av mage och tarmar och transporteras via blodet till bland annat hjärnan. Det kan leda till känslor av välbehag, avslappning och ångestlindring, men också till exempelvis ökad irritabilitet, nedstämdhet och trötthet. Effekterna av alkoholpåverkan varierar dock, beroende på konsumerad mängd, samt mellan personer och situationer. Att dricka på fastande mage eller att snabbt dricka större mängder leder till kraftigare berusning och vid konsumtion av stora mängder kan dödsfall inträffa till följd av alkoholförgiftning.
Läs mer:
Att bara säga att tobak är farligt för hälsan på sikt biter sällan på ungdomar. Barn lever här och nu. Här har du exempel på argument att använda:
- Inkörsport till andra droger – Alla som röker/provar att röka börjar absolut inte att använda droger, men om man vänder på det har de flesta som provat att röka cannabis använt cigaretter.
- Fattigdom och barnarbete – På tobaksodlingar arbetar ofta människor som lever i fattigdom under omänskliga förhållanden. Många barn tvingas hjälpa sina föräldrar på tobaksfälten och kan inte
gå i skolan. De som arbetar på tobaksodlingar riskerar att bli allvarligt sjuka. Under en dags arbete kan
de få i sig en nikotinmängd som motsvarar runt 50 cigaretter! - Miljöpåverkan pga tobaksodlingen – varje år skövlar 286 000 ”fotbollsplaner” för att ge plats åt nya tobaksodlingar och virke till torkningen av tobaksbladen. och plats för att torka tobaksbladen.
Marken som tobaken odlas på förorenas av bekämpningsmedel och töms på näring, vilket gör att det tar lång tid innan den har återhämtat sig och kan brukas igen. - Miljöpåverkan pga nedskräpning – I Sverige slängs omkring en miljard fimpar varje år på gatorna! Fimpar innehåller ett slags plast, cellulosaacetat, som kan ta 12 år för naturen att bryta ner.
- Ekonomi privat – Att röka ett paket cigaretter om dagen kostar ca 24 000 kr per år. Och att snusa en dosa snus om dagen kostar ca 17 000 kr. Dessa pengar kan man använda till roligare saker….
- Ekonomiska kostnader på samhällsnivå – Tobak kostar årligen över 31 miljarder kronor i Sverige, i form av exempelvis sjukhuskostnader, sjukskrivningar och produktionsbortfall.
- Fysiska hälsan – givetvis är hälsan ett stort och viktigt argument också. I Sverige dör cirka 14 000 personer
varje år på grund av tobak. Ser vi till hela världen dör 7 miljoner varje år. Kroppen skadas på många sätt, exempelvis skapar nikotinet ökad risk för inlärningssvårigheter och depression. Rökning ökar risken för olika sorters cancer, för hjärtinfarkt och stroke och benskörhet bland annat.
Källa: Non smoking Generation
Läs mer om tobak och ungdomar på Non smoking generations hemsida.
samt i deras Föräldramaterial – hur pratar jag med mitt barn om tobak?
Trots att de flesta unga idag vet att tobak inte är hälsosamt börjar ändå cirka 16 000 barn att röka varje år. De vanligaste orsakerna till att ungdomar börja röka är:
- kompisar och grupptryck
- psykisk ohälsa
- att förebilder röker
- brist på stöd från föräldrar samt andra vuxna.
Källa: Non smoking Generation
Läs mer om tobak och ungdomar på Non smoking generations hemsida.
Metamfetamin är en mycket starkare variant av amfetamin. Drogen har många smeknamn och kallas även för “Ice, Glas, Crystal, Crystal Meth och Speed”.
Det är för det mesta ett vitt pulver som ibland kan vara svagt rosa, grågult, brandgult och brunt. Pulvret kan också pressas till tabletter – detta sväljs eller injiceras.
Metamfetamin kan även framställas i en speciell kristallisk form och då ser det ut som krossad glas, grovt salt eller is. “Ice”, den kristalliska formen är gjort för att rökas och den skapar enormt kraftiga effekter. Dessa effekter är mycket starkare än vanligt amfetamin och drogen verkar mycket längre, ibland upp till 24 timmar.
En person som är påverkad av amfetamin har stora stela pupiller, pratar mycket och rör sig fladdrigt och har svårt att sitta still. Hen kan också vara torr i munnen och smacka ofta med munnen. vanligt är också att personen får nervösa ryckningar,“ticks”, gör grimaser och är mycket rastlös. Amfetamin-missbrukaren kan vara aggressiv, retlig, förvirrad och ha kort stubin.
Amfetamin framställs i laboratorium – och droger tillhör gruppen centralstimulerande droger. Det betyder att den påverkar det centrala nervsystemet i kroppen – nämligen hjärnan och ryggmärgen. Det är ett vitt pulver men kan ibland ha en skiftning åt gult, rosa eller grått. Det kan tas på olika sätt t.ex. ätas som tabletter eller kapslar, sniffas, drickas eller injiceras.
Att vara beroende är att inte kunna kontrollera sitt sug och sina begär. Beroendet gör att en person inte kan sluta använda exempelvis droger eller alkohol, utan vill ha mer och mår dåligt om den inte får mer. Man kan vara beroende av många olika saker, inte bara droger, utan även exempelvis spel eller sex.
Läs mer på 1177.se
Narkotika är ämnen som påverkar kroppen och hjärnan. De är beroendeframkallande och kan framkalla rus/lyckokänslor m.m. Det finns många olika sorters narkotika t.ex. hasch, marijuana, kokain m.fl.
Läs mer:
Droger är ämnen som påverkar kroppen och hjärnan. Några exempel på droger är alkohol, narkotika, tobak, kaffe, dopingmedel, lösningsmedel och vissa läkemedel.
Läs mer:
Spice är syntetiska droger som framställs i laboratorier. Spice kan bestå av varianter av cannabis och olika rökblandningar.
Läs mer:
I cannabis finns det hundratals olika kemikalier varav den starkaste är THC. Det är just den som orsakar att man blir påverkad och “hög”. THC är en förkortning för “tetra-hydro-cannabinol”.THC är fettlösligt och kan därför lagras i kroppens fett och fettrika organ som t.ex levern och hjärnan. Detta gör att cannabis-rester kan stanna kvar i kroppen längre än andra droger och kan skapa negativa effekter på personen senare i livet.
Läs mer:
Hascholja är en sirapsliknande vätska som pressas ut ur hampaväxten.
Läs mer:
Hampaväxen producerar en klibbig kåda som tillsammans med växtdelar och bindemedel pressas samman till haschkakor. De kan variera i färg, från ljusgul/ rödbrun till svart.
Läs mer:
Marijuana, består av torkade växtdelar, frön, blad och stjälkar. Den påminner till utseendet om torkat gräs. Färgen kan variera och vara gul, gulgrå, grön eller gråbrun. Den har många olika namn t.ex. gräs eller weed.
Läs mer:
Cannabis är ett samlingsnamn för hasch, marijuana och hascholja, vilka man alla får ut från hampaväxten.
Cannabis ger ofta starka känslor och dessa känslor blir påverkade av omgivningen som personen är i. Om personen är i en positiv miljö upplever han ruset mer positivt än om han är i en negativ miljö. Samma sak händer om personen är glad, ledsen eller arg. Känslorna kan förstärkas. Under ruset kan personen bli fnittrig och mer pratsam men efter en längre tids missbruk blir missbrukaren ofta tyst, fundersam och sömnig.
Läs mer:
Den som nyss rökt hasch (hasch kommer från cannabisplantan) verkar smått berusad och är antingen tyst och inåtvänd eller fnittrig och pratsam. Man kan se att personen får ett enormt sug efter sötsaker och blir extremt törstig. Personen har även svårt att fokusera och lösa problem. Kan få minnesförlust, mindre social förmåga, få yrsel och långsamma rörelser. Man kan även drabbas av hallucinationer, paranoia och panikattacker.
Läs mer:
En person som är påverkad av cannabis har stora utvidgade pupiller och rödsprängda ögon. Pulsen blir snabb och blodtrycket ökar. Cannabis-rökaren kan blir torr i munnen och må illa.
Läs mer:
Fortnite Battle Royale är ett actionspel där man vinner genom att överleva längre än motståndarna. Detta genom att döda motståndare och hålla sig undan medan motståndarna dödar varandra. Rekommenderad åldersgräns är 12 år.
Läs mer om Fortnite på Surfalugnt.se
Snapchat är en app för meddelande mellan smartphones. Användaren tar ett foto eller spelar in en kort videofilm, bestämmer hur länge fotot ska visas för mottagaren (mellan 1-10 sekunder) och skriver ett meddelande. Sedan skickar man filmen till en eller flera personer i den egna kontaktlistan.
När kompisen öppnar bilden så visas den bara det antal sekunder som avsändaren har bestämt. Sedan raderas den. Mottagaren kan ta en skärmdump på bilden för att spara den, men då gäller det att vara snabb…
Läs mer om Snapchat på Surfalugnt.se
Instagram är en app för att dela bilder och korta videoklipp. Instagram är mycket populärt och det näst mest använda sociala nätverket efter Facebook.
Läs mer om Instagram på Surfalugnt.se
ADHD är en förkortning av det engelska Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det betyder: stora svårigheter att koncentrera sig och att sitta stilla. ADHD är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och har ingenting med intelligens att göra, utan med hur hjärnan och nervsystemet fungerar. Tips på sidor där du kan läsa mer om ADHD:
Självhjälp på vägen (riktar sig till både barn och föräldrar)
En funktionsnedsättning kan ge konsekvenser för individens lärande. Därför gäller det att skolan noggrant väljer pedagogiska strategier och utformar den fysiska miljön så att eleven kan nå målen. Alla elever är olika och skolan behöver ta fram olika individuella lösningar så att alla elever ges lika möjligheter att klara de olika momenten i undervisningen. Det är rektorn som har det yttersta ansvaret för detta. Läs mer om skolans ansvar på Skolverkets hemsida.
Du kan läsa mer om de vanligaste apparna barn använder på Surgalugnt.se
Det finns ingen medicinsk diagnos som heter skärmberoende. Men att ständigt känna ett behov av att jaga likes eller poäng (belöningar) blir som beroende.
Läs mer om ”skärmberoende” på 1177.se
Sätt upp reglerna tillsammans med ditt barn. Skriv gärna ner reglerna och gå igenom dom då och då om så behövs. Handfasta tips för skärmtid:
- Sätt en klocka för att hålla reda på tiden
- Säg till en stund innan det är dags att stänga av för att förbereda barnet
- Varför inte införa en skärmtid dag för hela familjen?
- Prata gärna med kompisarnas föräldrar, och enas eventuellt om regler som gäller för hela kompisgänget
Läs mer om skärmtid på Statens medieråd och Surfa lugnt
Det bästa är att ta del av barnets vardag genom att samtala kring barnets liv på nätet.
På Surfalugnt.se hittar du ÅTTA superbra råd för att bli mer delaktig i barnets nät-liv.
Det är alltid tråkigt att efter 3 år inte ha med sig alla betyg. Men allt går att fixa. Alla ämnen går att läsa via Komvux. Kontakta kommunens ansvarige för vuxenstudier och diskutera hur ni kan lägga upp en planering. Läs mer på Kommunens hemsida.
Har din ungdom inte fått sin gymnasieexamen kommer hen bli kontaktat av kommunens samordnare för Kommunala AktivitetsAnsvaret (KAA). Alla kommuner har en skyldighet att kontakta ungdomar under 20 år ifall de inte har gymnasieexamen eller om de inte går på gymnasiet.
Ungdomen erbjuds hjälp och stöttning till att komma igång med studier, komma ut på praktik eller något annat som skulle gynna ungdomens situation. Kontakt till kommunens ansvarige för KAA finns på kommunens hemsida.
Vänta inte för länge innan du/din ungdom pratar med sin mentor och studie och yrkesvägledare på sin skola. Be om hjälp, finns det möjlighet att byta till annat program. Ju fortare man upptäcker att det är fel program desto lättare brukar det vara att byta.
Men ibland måste man också prata om att hålla ut. Nya utmaningar är jobbiga men vi vet att det oftast blir bättre bara man börjar lära känna några fler personer i klassen. Bara att man får koll på hur det är att studera på gymnasiet.
Ser ni att frånvaron är hög och att ert barn kommer efter i flera ämnen – prata genast med ansvariga på skolan.
Ett av de första valen som ungdomen själv får bestämma över och då vill man ju göra rätt val. Tillsammans kan ni gå in på de olika gymnasieskolornas hemsidor och se vilka program som finns och hur skolan ser ut mm. Att välja rätt kan vara svårt men tänk att alla program idag är högskoleförberedande så ungdomen har möjlighet att läsa vidare framöver ifall de vill det.
Att fundera på ett yrke kan vara svårt då vi oftast inte vet vilka yrkes som finns. Men idag finns det ca 8000 olika yrken att välja på så valmöjligheten är stor. Leta utbildningar och information tillsammans, läs på och fundera lite utanför er egna box. Vad är ditt barn intresserad av?
Tips:
- Läs mer på Gymnasiestudera.se
- Hitta rätt inriktning via hemsidan Framtidsfrön
- Läs om framtidsyrken på Arbetsförmedlingens hemsida
- Ta hjälp av skolans SYV (Freddy Moberg, Vammarskolan. Tele: 0123-192 40)
Vad står skoltröttheten för, är det oro för framtiden och för vilket val de ska göra är en fråga som behövs ställas först. Eller är det tonårströtthet över lag?
Många ungdomar tappar orken när de är oroliga för att de inte kommer kunna få ihop tillräckligt med poäng för att komma in på det program som de önskar. Be skolan och skolans SYV (Studie och yrkesvägledare) att hjälpa till med att titta hur antagningspoängen sett ut föregående år, måste din ungdom ha jättehöga betyg för att komma in eller är det okej att dra ner på takten lite? Har hen kommit efter och känner att det är omöjligt att ta ifatt? Be mentor om hjälp med att titta över situationen, be om hjälp med att strukturera upp arbetet och att din ungdom lägger fokus på rätt saker. Det är viktigt att din ungdom får grepp över sin studiesituation för då först blir den hanterbar. Försök peppa ditt barn. Erbjud din hjälp med läxorna, även att inte det är ditt bästa ämne, men forskning visar på att engagerad förälder genererar bättre studieresultat. Samtidigt så får ni lite tid tillsammans och kan kanske prata om lite andra saker samtidigt.
Är det bara tonårströtthet? Hjälp din ungdom att hjälpa sig själv. Ett förslag är att införa telefontystnad vid en bestämd tid. Kom överens om att telefonen ska läggas ngn annanstans än i sovrummet över natten. Många ungdomar har telefonen bredvid sängen eller till och med under kudden. Det plingar i deras telefon långt in på natten eller kanske även hela natten. Även om ert barn inte vaknar och svarar, så störs deras nattsömn då de inte kommer ner i djupsömnen. Men det kan också vara så att de vaknar till varje gång det plingar till i telefon och då blir det inte tillräckligt med sömn.
Gymnasieväljare söker till gymnasiet under Gymnasievalsperioden. Perioden kan skilja sig mellan olika delar av Sverige. Ibland börjar den redan i mitten av december, ibland så sent som i slutet av januari. I Östergötland är gymnasievalsperioden 18 januari – 15 februari. Fråga för säkerhets skull om rätt datum Studie- och yrkesvägledaren på ditt barns skola eller genom att söka info på webbsidan Antagningskanslier.se
Läs mer om gymnasieval och de olika inriktningarna under rubriken Skola och framtid.
Ungdomar som avslutat grundskolan kan välja att fortsätta studera i gymnasieskolan som är frivillig och avgiftsfri. Gymnasieskolan består främst av nationella program och introduktionsprogram. För ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning finns gymnasiesärskolan som är en fyraårig utbildning. Läs mer om gymnasieskolan på Skolverkets hemsida.
Är det akut ringer du 112, annars kan du ringa 1177 för att få tips och råd.
Ja, på Norrköpings och Söderköpings bibliotek.
Läs mer på Götabibliotekens hemsida.
Det finns en simhall i Gusum (telefon 0123-205 41) samt en i Norrköping. Du heter mer information om Gusums simhall på kommunens hemsida.
Du kan fråga om hjälp dit blanketten ska, t.ex på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, förskolan, skolan osv.
När du går kursen i samhällsorientering som alla nyanlända blir kallade till. Du kan även läsa mer på InformationSverige.se
De vanligaste sätten att komma in i Sveriges samhälle är att få vänner via jobb, skola, fritidsaktiviteter (sport eller förening) eller via barnets förskola och skola. Föräldramöten är ett bra tillfälle att prata med andra föräldrar! Du kan också träffa nya vänner på badplatsen, i lekparker, på caféer med mera. På kommunens hemsida hittar du aktiviteter att delta i. Du kan också kontakta kommunens Integrationssamordnare.
Fabriken är öppen fritidsverksamhet och Ung Mötesplats där alla är välkomna mellan 10-19 år.
För barn mellan 10 och 12 år (årskurs 4 – 6) finns öppen fritidsverksamhet (fritidsklubb). Den är avgiftsfri (betalar för eventuell lunch/mellanmål) där kan man komma och gå som man vill.
Läs mer om Fabriken på kommunens hemsida.
Barn från 13 år behöver sova 8–9 timmar per dygn, men vissa behöver mer sömn än så i puberteten. Många i den här åldern sover mindre än de behöver, vänder på dygnet och har svårt att somna på kvällen.
Barn som har vänt på dygnet blir oftast trötta först vid 3–4-tiden på natten och vill helst sova till klockan 12 på dagen. De sover som djupast vid 6-tiden på morgonen, när det egentligen är dags att gå upp.
Läs mer om sömn på 1177.se
Runt om i kommunen finns grillplatser i anslutning till vandringsleder, badplatser och campingar. Många av grillarna placerades ut under 2021. De nya grillarna är lokalt producerade och levererade av kommunens arbetsmarknadsenhet.
Läs mer om grillplatser på kommunens hemsida.
Läs mer på kommunens hemsida och på hemsidan om Svenska fiskeregler.
Kontakta genast BVC (0-5 år), elevhälsan eller vårdcentralen! Du kan också kontakta kommunens familjebehandlare eller pedagogerna på barnets förskola eller skola. Kanske har de också märkt att barnet äter lite eller mår dåligt av något?
Kontakta kompisens föräldrar och prata om detta. Byt telefon-nummer med varandra.
I Valdemarsvik finns det två gym: Hälsobruket och Hälsobolaget. Båda erbjuder träning för alla åldrar. Det är billigare att träna om man är seniorer eller studerande. För att träna på gym är det ofta en åldersgräns. Kontakta gymmen för mer information. Hälsobrukets hemsida eller Hälsobolagets Facebooksida
Du vet väl att vi har fem utegym som är öppna och gratis året om? Läs mer om våra utegym på kommunens hemsida.
I Sverige är det enligt lag förbjudet att använda fysiskt och psykiskt våld mot barn (läs mer Föräldrabalken). Detta gäller även föräldrar i barnuppfostran och i skolan. Fysiskt våld är alla former av våld mot kroppen. Lätta slag, att dra i håret och nypa är också fysiskt våld. Psykiskt våld kan vara att hota, skrämma, frysa ut eller låsa in ett barn. Psykiskt våld kan skada barnets självkänsla och utveckling lika mycket som fysiskt våld. Sedan 1 januari 2020 finns det en ny barnrättslag i Sverige. Läs mer om lagen på Barnombudsmannens hemsida.
Att röra hårt vid ett barn är absolut ingen lösning för att barnet ska göra som du säger och vill! För att ett barn ska ”lyda” krävs det tydlighet från dig som förälder vad som gäller hemma. Var tydlig och sätt gränser. Våga säga vad du tycker och vad du förväntar dig av ditt barn. Ditt barn ska veta vad du vill och tycker. Det är också mycket viktigt att vara konsekvent. Det skapar förtroende mellan dig och barnet. Att uppmuntra barnet när den gjort rätt/något bra och lyssna till ditt barn. Det stärker barnets självförtroende. Oftast är det bättre att fokusera på det som är bra, istället för att skälla och tjata på barnet. Sist men inte minst: visa din kärlek till barnet! Varma kramar mår alla människor bra av. Här kan du läsa mer om konflikthantering med små barn. Och här kan du läsa om konflikthantering med tonåring.
Behöver du prata med någon om uppfostran får du gärna kontakta kommunens familjebehandlare för att få tips och råd kring ditt föräldraskap. Det är gratis, och ingen anmälan till Socialtjänsten görs så länge ingen far illa eller begår ett brott.
Om du är orolig för att ett annat barn far illa kan du kontakta kommunens Individ och familjeomsorg (tele 0123-191 00).
Om du har bevittnat våld mot ett barn kan du höra av dig till polisen på telefonnummer 114 14.
Ha för vana att alltid ta med en mobiltelefon när du går i skogen. Har du ingen själv kanske du kan låna, eller gå tillsammans med någon som har en? Berätta gärna för någon vilken skog du ska gå till. Om ditt barn har försvunnit så ring alla kompisars föräldrar och hjälp att leta efter barnet. Kontakta polisen på telefonnummer 114 14. Fråga alltid vart barnet ska gå och vilka kompisar det ska vara med. Be om telefonnummer till kompisar och/eller kompisens föräldrar.
Ett bra och billigt sätt att köpa, byta och sälja kläder via Blocket eller Marketplace på Facebook. Fråga även andra föräldrar om de vill köpa, sälja eller byta kläder som barnet vuxit ur. Det går också bra att skänka kläderna till Röda korsets butik Kupan på Storgatan 16 i Valdemarsvik.
Kontakta en trafikskola för mer information.
Börja med att kontakta barnets pedagog eller mentor. Dom känner ofta ditt barn väldigt väl. Du kan alltid ringa Råd och stöd på kommunen om du är orolig för ditt barn. Kontaktuppgifter och mer information finns på kommunens hemsida.
Nej, det kostar inget. Man ansöker om ett lånekort på biblioteket. Du hittar kontaktuppgifter till biblioteken på kommunens hemsida Det är viktigt att lämna tillbaka böckerna i tid och att vara rädd om dom så de inte går sönder. Då får man betala böter. Barn som går i skolan brukar även kunna låna hem böcker från skolans bibliotek.
Om du bor i Sverige och barnet (under 16 år) är försäkrad i Sverige har du rätt till barnbidrag som ska täcka kostnad för kläder. Läs mer om barnbidrag på Försäkringskassans hemsida
Om man har etableringsersättning ska även dessa pengar räcka till vinterkläder. Om man har försörjningsstöd kan man göra en ansökan om extra bidrag för kläder till barn.
Ett bra och billigt sätt att köpa vinterkläder är via Blocket eller Marketplace på Facebook. Fråga även andra föräldrar om de vill sälja eller byta vinterkläder som barnet vuxit ur. I Röda korsets butik Kupan på Storgatan 16 i Valdemarsvik finns det begagnade kläder och skor.
Tandläkarvård är gratis upp till 23 år. Sedan finns det olika typer av tandvårdsbidrag. Det finns även möjlighet att dela upp kostnaden. Läs mer om kostnad för tandvård på 1177.se
Du hittar kontaktuppgifter i Infomentor eller på kommunens hemsida
Man ringer dit för att boka en tid. Kontaktuppgifter till Vårdcentralen hittar du på Region Östergötlands hemsida Här finns även kontaktuppgifter till Folktandvården
Kontakta barnavårdscentralen om barnet är 0-5 år. Går barnet i skolan kan du prata med elevhälsan eller vårdcentralen. Det finns glasögonbidrag om barnet har synfel och behöver glasögon. Via Synsam kan alla barn mellan 5-12 år få gratis aktivitetsglasögon. Läs mer på Synsam.se
Du kan läsa mer om synfel hos barn på 1177.se
En utredning på uppdrag av regeringen visade att kommunerna inte lever upp till konventionens artiklar i praktiken. Orsakerna är kompetensbrist och avsaknaden av verktyg för att tillämpa konventionen praktiskt.
Läs mer om barnkonventionen på barnombudsmannens hemsida.
Under 2019 och 2020 har kompetenshöjande insatser genomförts inom kommunens verksamheter samt för kommunens politiker. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en modell för hur Valdemarsviks kommun ska tillämpa Barnkonventionen vid politiska beslut. Ett konkret exempel där Barnkonventionen prövats är inför hopslagningen av Lovisebergs och Sörbys förskola. Syftet var att ta reda på hur övergången från en till två nya förskolor bli så bra som möjligt för barnen som berörs, och vad som är viktigt att ta hänsyn till i övergången så den utgår från vad som är barnens bästa.
Barnombudsmannen har tagit fram en sida om Barnkonventionen för barn. Den kan du och ditt barn titta på tillsammans. Sidan heter Mina rättigheter
Webbsidan Barnrätt för alla har också material som är skrivna för barn
På Barnombudsmannens hemsida finns det material på olika språk att ladda ner och beställa
På kommunen finns något som kallas socialtjänst (i Valdemarsvik heter det Stöd och omsorg). Socialtjänsten följer socialtjänstlagen som handlar om vilka rättigheter du har till socialbidrag, vård och omsorg. Om du har ekonomiska problem och inte kan försörja dig själv kan du ansöka om ekonomiskt bistånd. Läs mer om Stöd och omsorg på kommunens webbplats.
Socialtjänstens enhet Råd och stöd finns till för familjer som har det svårt i sin familjesituation, och som behöver prata med någon utomstående. Här kan du boka rådgivande samtal med en familjebehandlare som kan ge dig stöd i ditt föräldraskap. Ibland erbjuds även föräldragrupper som tillsammans diskuterar problem som kan uppstå hemma med sitt barn. Det kan vara skönt att prata med andra som har samma problem. Läs mer om kommunens föräldraskapsstöd på kommunens webbplats.
På kommunen finns något som kallas socialtjänst (i Valdemarsvik heter det Stöd och omsorg). Socialtjänsten följer socialtjänstlagen som handlar om vilka rättigheter du har till socialbidrag, vård och omsorg. Om du har ekonomiska problem och inte kan försörja dig själv kan du ansöka om ekonomiskt bistånd. En handläggare kommer att hjälpa dig med dessa frågor. Läs mer om Stöd och omsorg på kommunens webbplats.
Infomentor är den ”lärplattform” som förskolor och skolor i Valdemarsviks kommun använder sig av. Här finns till exempel planering för barnets dagar på förskola/fritids/skola och information till dig som förälder. Så det är viktigt att gå in på Infomentor regelbundet för att inte missa viktig information. Minst en dag i veckan. På kommunens hemsida finns filmer som visar hur du ska använda Infomentor. Du kan också läsa mer på Infomentor.se eller kontakta någon personal på barnets förskola eller skola.
Frågor och svar om ungas sexualitet
RFSU har en sida med svar på många av de vanligaste frågorna om kropp och sexualitet. På sidan kan du även chatta med RFSU om du vill ha mer information.
Kontakt
Har du frågor om ditt föräldraskap eller om du känner oro för ditt barn kan du ringa oss på telefon 0123- 191 00 (växel). Vi som svarar arbetar på kommunens Råd och stöd-enhet. Om du vill kan du vara anonym i dessa samtal.
Du har även möjlighet att maila oss på foraldrawebben@valdemarsvik.se, eller använda meddelandefunktionen som finns på alla sidor.