Matvanor

Matvanor2021-04-09T12:56:52+02:00

Idag är ohälsosamma matvanor bland de absolut största riskfaktorerna för ohälsa i Sverige. Att ha ohälsosamma matvanor som barn ökar inte bara risken för övervikt och dess konsekvenser, utan medför även risken att fortsätta ha ohälsosamma vanor som vuxen. Vuxna med ohälsosamma matvanor löper i sin tur högre risk att drabbas av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och vissa former av cancer.

Tips för bra matvanor hos barn:

  • Ät regelbundna måltider hemma, och gärna tillsammans hela familjen
  • Försök få ditt barn att äta frukost varje dag. Det gör det även lättare att koncentrera sig i skolan
  • Servera alltid grönsaker till maten. Gärna före måltiden. Morotsstavar gillar de flesta barn!
  • Undvik smaksatt yoghurt som innehåller mycket socker. Naturell yoghurt med bär går oftast lika bra!
  • Håller er till godis, snacks och läsk EN gång i veckan
  • Köp inte hem läsk, kakor, godis, snacks så det alltid finns tillgängligt i skåpet
  • Byt ut chips mm till popcorn (eller begränsa mängden chips)
  • Belöna inte med onyttig mat eller godis/snacks. Hitta på någon rolig aktivitet istället!

Om ditt barn är överviktigt:

  • Följ givetvis rekommendationerna ovan
  • Ta gärna hjälp av någon professionell. Tex skolsköterska eller Vårdcentralen, som har god kunskap kring detta område.
  • Sätt upp mål och enas om vilka förändringar ni ska göra hemma
  • Servera endast en portion mat. Ha inte för vana att alltid ta om mat flera gånger.
  • Lev som du lär. Läsk och sötsaker en gång i veckan bör hela familjen hålla sig till.

Läs mer om mat och dryck för barn på 1177.se

Du kan också läsa om övervikt bland barn på 1177.se

Mitt barn är överviktigt – vad kan jag göra?2021-04-26T10:16:45+02:00

Försök att ta upp frågan hemma med barnet. I högstadieåldern är barnet så pass stort att en dialog om problemet kan hållas med barnet. Barnet är troligtvis mycket medveten själv om hens övervikt. Prata med skolsköterskan eller vårdcentralen för att få stöd och hjälp. Kontaktuppgifter till elevhälsan finns på Valdemarsviks kommuns hemsida.

Mitt barn är jätterädd för tandläkaren? Vad ska jag göra?2021-04-22T17:00:57+02:00

Tandvårdsrädsla kan bero på många saker. Ofta har barnet sedan tidigare dåliga erfarenheter av tandbehandling, till exempel att det har gjort ont. Barnet kan också ha påverkats av någon i sin närhet som gett en negativ bild av tandvård.

Ring och prata med barnets tandläkare så du och ditt barn får hjälp att hantera detta. Du kan läsa mer om tandvårdsrädsla på 1177.se

Måste barnet gå till tandläkaren?2021-04-22T19:16:56+02:00

Nej, det är frivilligt men tandläkarvård är gratis upp till 23 år. Så varför inte gå dit?!
När man fyllt 23 år finns det olika typer av tandvårdsbidrag. Det finns även möjlighet att dela upp kostnaden. Läs mer om kostnad för tandvård på 1177.se

Tips på nyttiga snacks till fredagsmyset?2021-04-27T13:20:05+02:00

Det är lätt att man häller upp en påse chips eller ostbågar av gammal vana till fredagsmyset. Men har man ett barn hemma som är överviktigt kan det vara läge att hitta nyttigare alternativ (eller åtminstone begränsa mängden snacks och sötad dryck) till fredagsmyset eller lördagsgodiset. Här har vi samlat några sidor med smaskiga och nyttigare alternativ till chipspåsen:

Obs! Nyttiga snacks behöver inte innebära nyttigt för tänderna. 

 

Är energidrycker farligt?2021-04-27T13:20:40+02:00

Det går inte att säga rakt av att alla energidrycker är farliga. Det beror på vad dom innehåller. Men de flesta energidrycker innehåller relativt mycket koffein vilket kan ge hjärtklappning eller huvudvärk på barn. Barn är känsligare för koffein än vuxna. Mycket koffein kan även leda till dålig sömn, ångest och oro.

En annan negativ sak med energi- och sportdrycker är att de fräter på tänderna. Det beror på att de har ett lågt pH-värde. Man kan förklara det som att de innehåller sura ämnen. Det sura i energidrycker kan göra att tändernas emalj löses upp om du dricker det ofta. Då kan tänderna bli gula och sköra.

Läs mer om energidrycker:

Hur vet jag om mitt barn har en ätstörning?2021-04-27T13:21:34+02:00

Det är inte alltid lätt att veta om en närstående har en ätstörning. Det kan finnas många tecken som gör att man börjar misstänka. Tex

  • Plötslig eller dramatisk viktnedgång
  • Radikalt förändrade matvanor
  • Överdrivna motionsvanor
  • Mat som verkar försvinna spårlöst från skafferiet eller kylskåpet
  • Markant känslighet att prata om mat och ätande
  • Upptagenhet med mat
  • Hemlighållande av vad man gör efter måltider

Källa: www.ätstörning.se (Karolinska institutet)

Kontakta skolsköterska, vårdcentralen eller ungdomshälsan om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren.

 

Vad är bulimi?2021-04-27T13:24:24+02:00

Bulimi är en ätstörning som innebär att man hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten, till exempel genom att kräkas eller använda laxermedel.

Hetsätningen leder ofta till kraftig ångest. Ångesten kan också leda till att man tränar och motionerar onormalt mycket. Gemensamt för personer med bulimi är att tankar på vikt, mat och ätande tar upp en väldigt stor del av deras liv.

Kontakta skolsköterska, vårdcentralen eller ungdomshälsan om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren.

Läs mer om bulimi på Bup.se

Vad är anorexi?2021-04-22T17:03:30+02:00

En ätstörning börjar ofta med en önskan om att gå ner i vikt. Sedan kan flera olika saker bidra till att barnet utvecklar en ätstörning. Det kan till exempel bero på:

  • ärftlighet
  • att barnet mår psykiskt dåligt
  • skönhetsideal i media eller olika idrottssammanhang
  • dålig självkänsla
  • traumatisk händelse
  • oroligt hemma (familjeproblematik)
  • mobbning, kränkningar och utfrysning av “kompisar”

Kontakta skolsköterska, vårdcentralen eller ungdomshälsan om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren.

Läs mer om anorexi på Bup.se

Tips på webbsidor

Den flexibla tallriksmodellen

På Livsmedelsverkets hemsida kan du läsa om tallriksmodellen, en flexibel modell som kan anpassas efter varje individ: exempelvis ser tallriken olika ut om man rör sig lite, eller mycket.

Kontakt

Chatta med Föräldrawebben tisdagar kl 18-20 eller maila oss på foraldrawebben@valdemarsvik.se

Har du frågor om ditt föräldraskap eller om du känner oro för ditt barn kan du ringa oss på telefon 0123- 191 00 (växel). Vi som svarar arbetar på kommunens Råd och stöd-enhet. Om du vill kan du vara anonym i dessa samtal.

Visste du att...

17%

17% av barn och ungas energiintag består av godis, kakor, snacks och läsk mm.

40%

40% av tonåringar (13-17 år) äter grönsaker varje dag

50%

50% av barn och unga (4-17 år) äter frukt och varje dag under en vecka

Vi äter allt mer frukt och grönt, men trots det äter barn och unga i genomsnitt endast 270 gram grönsaker, frukt och bär per dag. Det är hälften så mycket som barn och unga över 10 år bör äta varje dag. Färre än 1/10 når upp till den rekommenderade andelen, 500 gram.

Källa: Pep-rapporten 2020, Generation pep

I samarbete med
Go to Top