Meny

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa2023-04-28T14:32:16+02:00

Den här texten riktar sig framförallt till dig som är förälder (eller på annat sätt ansvarig) till en tonåring. Du som är barn kan läsa på Våga berätta om att må dåligt och vad du kan göra då. Du som är tonåring kan läsa mer om att må dåligt på UMO.se.
Är du förälder till ett yngre barn kan du gå in på Föräldrawebbens portal för ”Yngre barn”.

Hur ser man att ett barn mår dåligt?

När ett barn mår psykiskt dåligt kan det visa sig på många olika sätt. Ibland märks det tydligt med ilska och gråt, andra gånger med tysthet eller passivitet. Att inte vilja gå till skolan eller hänga med kompisar kan också vara tecken på att barnet mår dåligt. Alla människor reagerar olika. Det absolut viktigast när man upplever att barnet beter sig annorlunda är att finnas nära och att lyssna. Ibland kan det även behövas stöd och vård utifrån.

När ett barn mår psykiskt dåligt kan det visa sig genom att barnet är:

  • arg och irriterad
  • ledsen och orolig
  • tröttare och mycket mindre energi än tidigare
  • svårt att sova, sover för lite eller sover väldigt mycket
  • annorlunda aptit
  • svårt att koncentrera sig
  • ofta ha ont i magen, ont i huvudet eller må illa

Barnet kan också vilja stanna hemma från skolan och börjar isolera sig från vänner eller vuxna som står dem nära. Barnet kanske inte vill göra sådant hen tidigare har tyckt om att göra. Andra tecken kan vara att hen inte tar hand om sin hygien, till exempel inte längre tvättar sig eller borstar tänderna.

Många barn och unga är mycket på nätet, i sociala medier eller spelar olika dataspel. Om ditt barn bara vill göra det och börjar isolera sig från annat som hen tidigare brukade göra kan det vara ett tecken på att hen inte mår bra.

Barn kan också säga att de inte vill leva. Det ska du alltid ta på allvar. Läs mer i kapitel Vad kan vi göra själva?.

En del barn kan också få problem med alkohol och droger.

Vad kan du som förälder/vuxen göra?

  • Säg att du finns där och lyssna på barnet
  • Vill inte barnet prata så prova att prata i samband med en aktivitet (cykeltur, promenad, biltur el likn)
  • Försök hitta orsaken till måendet utan att tvinga eller hota
  • Förminska inte anledningen till varför barnet känner sig ledsen/orolig
  • Berätta att det finns hjälp att få och att det inte är något att skämmas för
  • Sök upp hjälp om barnet inte blir bättre via tex BVC, elevhälsan, ungdomsmottagningen, kommunens familjestöd (socialtjänsten), Barnhälsan (6-14 år), Barn och ungdomspsykiatrin (BUP)

Källa: 1177.se

Sök vård direkt vid självmordstankar eller om barnet vill skada sig själv

Kontakta Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) om ditt barn pratar om att vilja skada sig själv eller om att inte vilja leva. De kan hjälpa till att avgöra vilken hjälp barnet behöver.

Sök vård direkt på en akutmottagning, barn- och ungdomspsykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om ditt barn är på väg att skada sig själv eller att ta sitt liv.

På 1177. se kan du få mer tips och råd kring barn som mår psykisk ohälsa.

Frågor och svar
Vi har separerat och kommer inte överens om barnen – vad ska vi göra?2021-04-26T13:17:12+02:00

Sök hjälp så fort som möjligt. Det viktigaste för barnen vid en separation är att de vuxna inte bråkar. Ni behöver komma överens om viktiga saker som rör barnen. Kontakta kommunens Råd och stöd-enhet och boka tid för samarbetssamtal. Där får ni hjälp att hitta vägar till samarbete när åsikterna går isär om barnen.

(Källa: Frågor och svar på Bris.se)

Jag ska separera med min partner – hur pratar jag med barnen?2021-04-26T13:14:28+02:00

Bäst är att ni pratar med barnen tillsammans. Anpassa samtalet efter barnens ålder och mognad. Förklara i lugn och ro att ni har valt att inte längre leva tillsammans – men att det inte påverkar er kärlek till barnen. Bekräfta att ni älskar dem och att ni kommer att göra allt för att barnen får det bra, trots förändringen. Berätta hur ni tänker kring vårdnad, boende och skola. Var ärliga om ni ännu inte vet exakt hur det kommer att bli. Försäkra barnen att de ska få information löpande så snart ni vet mer. Var beredd på att beskedet kan väcka alla typer av känslor, sorg, ilska men kanske också förväntan. Bekräfta att alla känslor är okej och att ni förstår att omställningen är stor för barnen. Öppna upp för att ni finns där om barnen har frågor och funderingar. Prata gärna med barnen om hur de kan berätta om separationen för kompisar.

(Källa: Frågor och svar på Bris.se)

Mitt barn verkar inte lita på mig. Vad gör jag för fel?2021-04-26T13:03:57+02:00

Fundera på:

Varför tror du att ditt barn inte litar på dig? Om barnet har uttryckt det, sätt er ner och prata. Fråga hur hen tänker och vad du kan göra för att få tillbaka barnets förtroende. Fundera även om det är något du själv gör eller säger som kan påverka ditt barns tillit. Ibland tror vi vuxna att barn inte vill berätta saker för oss för att de inte litar på oss. När det i stället handlar om att barnet inte vågar berätta.

Tips:

Tillbringa mycket tid tillsammans, läs en bok eller titta på en film. Be ditt barn berätta hur hens favoritspel fungerar eller hur det går på träningen. Skaffa mer inblick i ditt barns vardag. Då underlättar du för barnet att anförtro sig till dig om hen vill. En relation bygger alltid på en bas av de positiva stunder man har tillsammans.

(Källa: Frågor och svar på Bris.se)

Hur vet jag om mitt barns skrik/gråt och utbrott är uttryck för något annat?2021-04-26T13:01:04+02:00

Det är alltid klokt att först fundera på om barnets grundläggande behov är tillgodosedda. Är barnet utsövd, mätt, och inte för kall eller varm? Försök därefter se bortom det som utlöste den starka känslan. Har det hänt något idag som hen vill berätta om? Det är klokt att alltid ställa sig frågan ”Vad handlar det här om egentligen?”. Ibland beror reaktionen helt enkelt på att barnet t.ex. ramlat. Andra gånger kan en annan känsla ligga bakom reaktionen. En känsla som inte syns direkt. Utforska och försök ta reda på vad det handlar om utan att bli irriterad. Som vuxen behöver man även fundera kring hur relationerna ser ut inom familjen. Kanske ”gnället” handlar om att barnet behöver dig lite mer än vanligt just nu? Det kan t.ex. handla om att en pedagog på förskolan har slutat eller att en nära kompis varit borta från förskolan/skolan ett par dagar. Nyckelorden är att utforska, visa intresse och ge trygghet och närhet. Ta en ”time in”, var nära och tillsammans med ditt barn i stället för att skicka in barnet själv på ett rum, en så kallad ”time out”.

(Källa: Frågor och svar på Bris.se)

Hur skapar jag en stark relation med mitt barn?2021-04-26T12:57:06+02:00

Genom att umgås mycket med barnet. Gör saker tillsammans – lek, spela spel, läs, ta promenader eller cykla. Vad som helst som ditt barn tycker om och som inte är förknippat med krav och måsten. Forskning visar att så lite som en kvart om dagen av ostörd tid med ditt barn, stärker relationen. Då vet barnet att ni har tid att vara tillsammans en stund varje dag. Barnet kommer att känna sig sedd och bli mer villig att samarbeta, även i de stunder då ni är oense. Er relation får en stark grund att stå på. Det är också viktigt att vara stabil och förutsägbar som förälder. Då vet ditt barn att du alltid finns där om hen behöver dig, för samtal, tröst eller bekräftelse. Som vuxna behöver vi alltid vara större, starkare, klokare och snälla. När det går, följer vi våra barns behov. Och när det krävs, tar vi ansvar och bestämmer.

(Källa: Frågor och svar på Bris.se)

Är vänner viktigare än föräldrar för tonåringar?2021-04-26T11:41:26+02:00

Oftast ja. Det är fullt normalt och en naturlig del i en tonårings utveckling. När man är tonåring har man ju ena foten i barnvärlden och andra foten i den vuxna. Det kan vara både jobbigt och förvirrande. Även om du uppfattar att kompisar just nu är viktigast för din tonåring, så betyder det inte att du som förälder är oviktig –  tvärtom! Du behöver visa att du accepterar att du ibland blir bortvald men att du står kvar. För när det väl gäller är du den viktigaste personen i ditt barns liv. Det är en balansgång att låta sin tonåring pröva sina vingar och samtidigt vara en förälder som står kvar. Det kan vara en utmaning men ofta också roligt och härligt.

(Källa: Frågor och svar på Bris.se)

Det har skurit sig rejält mellan min tonåring och mig – vad göra??2021-04-26T11:41:53+02:00

Be om hjälp. Släpp all prestige och ta hjälp av den andra föräldern eller av någon släkting som tonåringen har bra kontakt med. Du kan också söka professionellt stöd, t.ex. via socialtjänsten (Råd och stöd-enheten) som har olika former av familjebehandlande stödinsatser. Berätta för din tonåring att du söker stöd och varför du gör det. Oavsett om din tonåring inte vill vara med så visar du att du har en vilja att ni skall ha en bra relation.

(Källa: Bris.se)

Läs mer om Stöd och omsorg i Valdemarsvik på kommunens webbplats.

Hur kan jag se om mitt barn är stressat? Tydliga tecken på stress?2021-04-23T08:27:18+02:00

Exempel på stress-symtom hos barn:

  • Besvär med magen, såsom ont i magen, löst eller hårt bajs, diarré eller förstoppning.
  • Ont i huvudet.
  • Spända muskler, som gör ont.
  • Dålig sömn
  • Aggressivitet
  • Ledsamhet
  • Svårt att koncentrera sig i skolan.

Källa: 1177.se 

Hur pratar jag med mitt stressade barn?2021-03-23T10:14:57+01:00

Förslag på samtalsämnen och frågor när du vill prata med ditt barn om stress:

Hemma: Hur är det hemma? Händer något särskilt som påverkar barnet? Har barnet möjlighet att vara i fred? Behöver hen mer lugn och ro?

Fritiden: Är det roligt med aktiviteter? Är de för många? Är de för få? Är det roligt att träna? Tar det för mycket tid?Är det för mycket ansvar hemma? Med hemmet och syskon?

Skolan: Hur är det i skolan? På lektionerna? På rasterna? Hur fungerar det med läxor?

Kompisar: Hur är det med kompisar? Känner barnet sig ensam? Är det svårt att säga nej till kompisar?

Källa: 1177.se 

Hur vet jag om mitt barn har en ätstörning?2021-04-27T13:21:34+02:00

Det är inte alltid lätt att veta om en närstående har en ätstörning. Det kan finnas många tecken som gör att man börjar misstänka. Tex

  • Plötslig eller dramatisk viktnedgång
  • Radikalt förändrade matvanor
  • Överdrivna motionsvanor
  • Mat som verkar försvinna spårlöst från skafferiet eller kylskåpet
  • Markant känslighet att prata om mat och ätande
  • Upptagenhet med mat
  • Hemlighållande av vad man gör efter måltider

Källa: www.ätstörning.se (Karolinska institutet)

Kontakta skolsköterska, vårdcentralen eller ungdomshälsan om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren.

 

Vad är bulimi?2021-04-27T13:24:24+02:00

Bulimi är en ätstörning som innebär att man hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten, till exempel genom att kräkas eller använda laxermedel.

Hetsätningen leder ofta till kraftig ångest. Ångesten kan också leda till att man tränar och motionerar onormalt mycket. Gemensamt för personer med bulimi är att tankar på vikt, mat och ätande tar upp en väldigt stor del av deras liv.

Kontakta skolsköterska, vårdcentralen eller ungdomshälsan om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren.

Läs mer om bulimi på Bup.se

Vad är anorexi?2021-04-22T17:03:30+02:00

En ätstörning börjar ofta med en önskan om att gå ner i vikt. Sedan kan flera olika saker bidra till att barnet utvecklar en ätstörning. Det kan till exempel bero på:

  • ärftlighet
  • att barnet mår psykiskt dåligt
  • skönhetsideal i media eller olika idrottssammanhang
  • dålig självkänsla
  • traumatisk händelse
  • oroligt hemma (familjeproblematik)
  • mobbning, kränkningar och utfrysning av ”kompisar”

Kontakta skolsköterska, vårdcentralen eller ungdomshälsan om du misstänker att ditt barn har ätstörningar. Lyft eventuellt frågan med en personal på skolan eller idrottsledaren.

Läs mer om anorexi på Bup.se

Mitt barn vill inte äta något. Vem ska jag fråga om hjälp?2021-04-07T14:49:02+02:00

Kontakta genast BVC (0-5 år), elevhälsan eller vårdcentralen! Du kan också kontakta kommunens familjebehandlare eller pedagogerna på barnets förskola eller skola. Kanske har de också märkt att barnet äter lite eller mår dåligt av något?

Hur hjälper jag mitt barn så att han trivs i nya landet? Kan jag prata med någon om det?2021-04-23T08:34:04+02:00

Börja med att kontakta barnets pedagog eller mentor. Dom känner ofta ditt barn väldigt väl. Du kan alltid ringa Råd och stöd på kommunen om du är orolig för ditt barn. Kontaktuppgifter och mer information finns på kommunens hemsida.

Läs mer

Ladda ner

Då ska du söka hjälp direkt

Om ditt barn är på väg att skada sig själv eller ta sitt liv – sök vård direkt på akutmottagning, barn- och ungdomspsykiatrisk akutmottagning eller ring 112.

Om ditt barn pratar om att vilja skada sig själv eller om att inte vilja leva – sök hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Kontakt

Har du frågor om ditt föräldraskap eller om du känner oro för ditt barn kan du ringa oss på telefon 0123- 191 00 (växel). Vi som svarar arbetar på kommunens Råd och stöd-enhet. Om du vill kan du vara anonym i dessa samtal.

Du har även möjlighet att maila oss på foraldrawebben@valdemarsvik.se, eller använda meddelandefunktionen som finns på alla sidor.

Visste du att...

70%

70% av eleverna i årkurs 8 (Valdemarsvik) ”mår bra”.

88%

88% av eleverna i årskurs 8 (Valdemarsvik) har en ”positiv framtidstro”.

53%

53% av eleverna i årskurs 8 (Valdemarsvik) anser att de ”duger som jag är”.

Uppgifterna kommer från 2020 års ungdomsenkät ”Om mig” som genomförs varje år av Region Östergötland. 

I samarbete med
Go to Top